Tårar, tvivel och frustration...

Då känner jag att det är dags för ett litet inlägg här igen. Jag hade så gärna velat skriva massor med positiva saker, men tyvärr så finns det inte mycket positivt just nu. Känns som att jag har kommit in i en svacka fast ändå inte. Jag har blivit sjuk igen. Igen. IGEN!
Efter mitt födelsedagsfirande i Göteborg med burgare osv så har min kropp spelat mig ett spratt. Jag har varit sjuk, sen blev jag frisk och fick vara det i knappt en vecka innan jag fick en riktigt hemsk förkylning. Jag har så mycket hunger efter att få träna, men jag får inte. Det är frustrerande. Kosten är inget problem och trots att jag är sjuk så håller jag den. Men det räcker inte. Jag kommer inte till scenen utan träningen.

Det har varit mycket tårar den senaste tiden. När jag äntligen känner att jag har vilja, motivation och styrka inom mig så får jag mothugg. Varför ska min kropp sätta stopp för mig? Varför jag inte inte bara få vara frisk? Jag är så ledsen att jag inte kan få göra det jag vill. Jag mår dåligt över att jag inte får träna. Jag börjar tvivla på mig själv även om jag vet att jag kommer starkare tillbaka. Det är inte många veckor kvar nu. Det är inte ens 100 dagar. Jag kanske stressar i onödan men det här är så fruktansvärt frustrerande.

Nu är det inte bara träningen och mitt tävlingssatsande så blir lidande.. För vem kan jobba när man är sjuk? Inte jag iallafall. Man kan inte gå runt och hosta och snora på en konditori. Det funkar inte.
Så istället för att jag har fullspäckade dagar med träning, jobb, träning och plugg så blir det förhoppningsvis lite plugg..

/M.