lördag 13 januari 2018

Någonstans måste vi bara acceptera att situationen är som den är.

Nu är det länge sedan jag lättade på mitt hjärta för Er. Mycket har hänt sedan sist. Jag har avslutat samtliga utbildningar. Underbara utbildningar. The Academy vet vad dom gör och jag kunde inte valt en bättre skola. Jag fick verkligen underbara vänner under denna tiden och som vi stöttade varandra. Det var tårar av både glädje och sorg. Jag hade nog inte klarat mig igenom vissa dagar utan alla dom fina människorna som varit med under resans gång.

Efter avslutad utbildning valde jag att resa och samla massor av energi och få inspiration. Det blev två omgångar i Norge och två i Androrra. Två länder som är väldigt lika men ändå så olika. Båda är fantastiska på sina sätt. Väl hemma ifrån mitt resandet så hade jag konstaterat att jag inte kan stanna i Anderstorp längre. Jag vill se något nytt. Jag ville bort ifrån det gamla. Jag ville utvecklas inom det yrket som jag nu valt - hälsa! Det stod mellan Göteborg och Stockholm. Det slutade med att det blev Göteborg. En stad som ligger mig varmt om hjärtat. Jag valde att köpa en lägenhet mitt i smeten. Det kommer att bli kontraster att flytta från ytterkanten av Anderstorp till Göteborgs centrum. Tanken med flytten till Göteborg är inte att jag ska leva där resten av mitt liv. Det skulle aldrig fungera med tanke på vart jag trivs allra bäst - i skogen. Jag kommer dock inte ha så långt till slottsskogen, men det är ju inte riktigt samma sak. I samma veva som jag köpte lägenheten köpte jag min nya livskamrat - Marley. Han är en liten valp som snart är 5 månader.

Något som jag har slitit med den senaste tiden är ångest. Ångest inför flytten. Ångest inför det nya jobbet. Framförallt prestationsångest när det gäller jobbet. Jag vill ju ge alla allt jag kan och ibland så måste jag inse att det inte går. Jag hade nyligen ett föredrag då jag fick uppleva precis det här. Jag ville för mycket och det tar då ut sig i att jag inte klarar av att "prestera" så bra som jag hade önskat. Under detta föredrag fick mig även uppleva saker som jag inte trodde. Saker som gjort att jag ifrågasatt om detta verkligen är något jag vill jobba med. Jag älskar träning, kost och hälsa. Men jag vill inte bli påhoppad på det sättet. Jag vill bara dela med mig av min kunskap och ge alla en god förutsättning att leva ett hälsosamt liv. För det är något som alla förtjänar. För er som läst bloggen tidigare så vet ni att ångesten är något jag har kämpat med länge. Jag menar, hur vet jag att jag valde rätt när jag valde Göteborg? Vad händer om jag inte skulle trivas? Har jag tagit rätt beslut? En fråga som verkligen dyker upp, efter föredraget jag precis skrev om, är om jag verkligen har valt rätt yrke? Frågorna är många och jag kommer nog aldrig att få svar på dom. Iallafall inte den närmsta tiden. Något jag är väldigt bra på är att låta hjärnan spinna iväg. Någonstans måste vi bara acceptera att situationen är som den är, leva i nuet och inte låta framtiden hindra oss ifrån saker och ting. För ingen vet hur morgondagen ser ut. Hur ska vi då kunna veta hur framtiden ser ut?

Mitt i all förvirring kring flytt och nytt jobb så står jag här och försöker tänka på mig själv. För om inte jag mår bra så kommer jag med handen på hjärtat kunna säga att flytten inte kommer gå bra. Jag står idag i en situation där jag är väldigt splittrad. Jag trivs bra där jag sitter idag, trots en irriterande förkylning. För att inte tala om alla dom underbara människor som jag har runt mig. Har den senaste tiden träffat nya människor som jag är otroligt tacksam för. Någonstans måste vi alla se vad som är bäst för oss själva. Vad är det som gör att vi mår bra? Dom besluten vi tar, gör dom oss lyckliga? Om inte, vad skulle vi kunna göra istället? Ibland måste man bryta mönster, riva alla planer och bara tänka på sitt ego. Bara för att man skissat på livet och tänker att det är så man vill ha det så kan man inte skriva det i sten. Saker och ting förändras och ibland måste man bara gå ditt hjärtat leder en.

Igår satt jag och grubblade mer än någonsin över livet och allt som komma skall. Det fick mig att känna en känsla som jag tror många av oss kan relatera till. Jag kände att jag ville åka till ett ställe där jag inte hade behövt ta några beslut, där jag inte hade behövt känna eller tänka. Bara får vara jag. Jag tror inte att jag är den enda som tänkt den tanken. Visst hade ett sådant ställe varit underbart?

Vi lever  trots allt bara en gång, och varför ska vi då leva i tvivel? Våga kasta er ut i saker. Våga vägra tystnad. Våga ta chanser... För tar man inte chanser, så vet man heller inte hur underbart livet skulle kunna vara.

Ta hand om er,
Malin.


Norge.

Andorra.

Lägenheten.

Marley.

onsdag 7 juni 2017

Ett nytt kapitel i mitt liv - Halmstad!

Det har äntligen blivit dags för mig att avslöja för er vad "det nya kapitlet" i mitt liv kommer handla om. Det är nämligen så att jag kommer att spendera X antal veckor på västkusten, närmare bestämt - Halmstad. Där kommer jag utbilda mig till Cert. Kost & träningskonsult. Hur kul är inte det då?! Jag tycker det ska bli otroligt kul, men jag är samtidigt lite nervös för hur det kommer gå. Det kommer handla om 5 olika utbildningar. Redan på lördag påbörjar jag grundutbildningen, sedan är det träningsinstruktör, personlig tränare, kostrådgivare & sedan avslutar jag det hela med hälsokonsult. 

Så varför? 
Dels för att jag älskar att hjälpa andra, och vill se andra lyckas. Jag älskar att se folk pusha sig till gränser dom själva inte tror dom kan nå. Men framförallt gör jag det här för kunskapen. Jag vill ha kunskapen att hjälpa andra att nå sina mål med träning och sin egen hälsa. Så egentligen är svaret enkelt. Jag gör det för kunskapen.
Sen vill jag jobba med det jag älskar. Jag älskar träning. Enkelt. Självklart kommer det krävas mycket av mig för att jag ska kunna jobba med det på fulltid. En flytt är nästan ett måste, då det inte riktigt finns möjligheter att jobba med sånt i lilla Anderstorp. Jag kommer låta allt ta den tid det krävs. Jag ska inte stressa fram något. Men drömmen är helt klart att få jobba som Personlig Tränare och hjälpa folk att krossa sina mål och uppfylla sina drömmar! 

När kommer jag kunna börja jobba med detta? 
Jag kommer avsluta sista utbildningen i Oktober och kommer förhoppningsvis vara redo att köra igång med lite olika tjänster redan i November. Det beror helt och hållet på hur det går och hur min tävlingsdiet går. Annars kan ni räkna med att jag kan hjälpa er att uppfylla era nyårslöften 2018!

Men redan under utbildningen kommer jag behöva lite hjälp av testpersoner. När det blir dags för det kommer jag lägga ut det på instagram - så håll ögonen öppna. För er som inte följer mig där så heter jag - @malinjhenaes ! :) 



torsdag 1 juni 2017

Att ta sig ur en bubbla av ångest och nedstämdhet

God morgon från sängen!
Ja, trots att klockan har passerat 12 så har jag precis vaknat. Idag är jag ledig och kände bara för att sova ut. Det har blivit lite sådär med sömnen den senaste tiden. Efter att jag var i Norge konstaterades att jag hade en ny lunginflammation och luftrörsinfektion. Jag har käkat en ny antibiotikakur och den avslutades för 6 dagar sedan. Vilket betyder att jag fick börja träna igen igår, vilket jag också gjorde. Jag körde mitt första plyopass på 1 månad.. Jag kan faktiskt inte förstå att jag har varit konstant sjuk i 1 månad och inte kunnat träna. Det har varit ett rent helvete. Jag menar, för 1 månad sedan tränade jag 2-3 pass om dagen utan att tänka och jag käkade torsk som om det vore godis... 

Idag tänkte jag att jag skulle öppna upp mig lite mer för er - igen.. Jag avslutade min tävlingsdiet och gick in i en bubbla av ångest, nedstämdhet och med inställningen "nu kan du äta allt du vill för att må bra". Jag hamnade i gamla vanor då jag tröståt och såg mat, godis, kakor och SOCKER som min "räddning". Jag kan säga med handen på hjärtat att allt det där är ingen räddning. Det gör bara att den där bubblan av ångest och nedstämdhet kommer så tätt inpå dig att du nästan kvävs i dig själv. I söndags höll jag på att kvävas i mig själv. Jag bestämde mig för att ta tag i det som får mig att må bra - gå tillbaka till dieten. Varför? För att när man "går på diet" är det inga problem att tacka nej till fika och godis. Det är så lätt att säga "Nej tack, jag dietar". Folk förstår, och gör dom inte det så är det något i mig så säger att man fuskar inte på diet. Ni kanske tycket att det är konstigt att det krävs en diet för att jag ska kunna säga nej tack, men låt mig förklara. När jag mår dåligt så tröstäter jag. Så om någon frågar om jag vill hänga med till BK och käka så tackar jag inte nej, för det får mig att må bra där och då. Men i efterhand går jag runt och har ångest och mår skit. Går jag däremot på diet och har mina matlådor gjorda och allt annat är bara Nej Tack! Hela livet blir så strukturerat när man är på diet.

Efter att ha levt på mindre hälsosam mat sedan jag avslutade dieten så har jag mått dåligt av att ställa mig på vågen. Varje gång har det stått +. Det är inte något som direkt får mig att må bättre. Så jag har under de senaste 14 dagarna inte vågat ställa mig på vågen...  Jag gick upp 6 kilo på två veckor efter avslutad diet. När det då stod +6kg så slutade jag väga mig. Men idag gjorde jag det igen. Nu stod det äntligen minus igen. Jag har tappat 2,9kg av dom där 6. Det känns underbart. Nu börjar motivationen komma tillbaka igen, och inte minst min gamla disciplin. Jag får illa tvunget inse att det blir inga abs till sommaren, men vet ni vad? Det gör mig ingenting så länge jag mår bra och kan träna som planerat!

Så nu mina vänner är det dags för mig att köra lite cardio i form av plyo!

/M.




söndag 14 maj 2017

Sjukdom, framtidsplaner & drömmar som ska förverkligas!

Då var det på tiden med en lite update här igen. Den senaste tiden har varit allt annat än rolig. Det som har hänt sedan senaste inlägget är egentligen ingenting. Iallafall inte vad gäller kosten och träningen. Jag har varit frisk i typ 3 dagar sedan blivit sjuk igen. Så håller det på trots att jag är väldigt noga med att inte köra fullt ös på träningspassen efter sjukdom. Det är någonting i min kropp som inte stämmer, den saken är helt säker.
Veckan som gått har varit helt okej. Kände i början av veckan att jag hade full motivation till att dra igång till 110% igen. Det gick 3 hela dagar, sedan var jag där igen. Torsdag kväll tar jag tempen och där står det 38,6.. SUCK! Skulle jobbat fredag - lördag men det kunde jag ju bara glömma.
Lördag morgon vaknar jag med en temp på 39,5. Ska jag vara ärlig så kände jag mig halvt död. Inte nog med att jag hade skapligt hög feber, jag hade en otrolig huvudvärk också. Har nog aldrig varit med om något liknande. När jag sedan går och lägger mig har jag en temp på 34,9. Trodde inte det var möjligt... Söndag vaknade jag feberfri och utan huvudvärk, men med halsont och hosta. Det här är så fruktansvärt tröttsamt.

Men en sak är säker - När man ligger på soffan och grubblar, då kommer man verkligen på vad man vill göra med sitt liv. Under en längre period har jag grubblat över vad jag verkligen vill göra med mitt liv. När jag insåg att flytta till Norge var en av sakerna så kände jag det var något mer som jag ville göra. Det har jag kommit på nu och inom bara några veckor kommer jag börja förverkliga den här drömmen. Vad det blir kommer jag att återkomma till.

Jag har iallafall valt att skjuta på flytten tills min tävlingsdebut är gjord. Tanken var att flytta efter tävlingsdebuten i Juni (Alstömmer), men nu blir ju inge debut i juni. Debuten är ju flyttad till November/December och då har jag valt att skjuta fram flytten också! Det känns som helt rätt beslut, och när ni får reda på vad som kommer att ske inom den närmsta framtiden så kommer ni förstå mig.

Jag hoppas verkligen att min kropp snart vill jobba med mig och att jag kan få njuta av lite tung träning och tuffa cardiopass - det jag älskar allra mest! Tanken var egentligen att jag skulle åt till Norge idag, men så blir inte fallet. Jag kommer troligtvis bara att åka upp tisdag och ner onsdag eller torsdag. Hade hoppats på att kunna stanna en vecka, men så blir det alltså inte.

/M.




lördag 29 april 2017

Recept: Äppelpaj till frukost



Är det någon mer än jag som känner att man kan lyxa till allt lite extra på lördagar? Jag tyckte iallafall att det var helt perfekt att slänga ihop en äppelpaj till frukost idag. Men jag behöver som vanligt min dagliga dos av havregryn, så självklart är det en av huvudingredienserna!

Äppelpaj 4 pers:
4,5dl havregryn
2 krm bakpulver
3 krm kanel
5 msk kokos
4 äggvitor
1,5 dl äppelmos (lågkalori)
3 äpplen (1,5 ska rivas, det andra är till garnering)
6 msk vatten
1 ProPud Vanilla

Sätt ugnen på 200 grader varmluft.
Blanda alla torra ingredienser.
Tillsätt sedan äggvitor, äppelmos, äpple & vatten.
Häll allt i en form och lägg på äppelskivorna.
In i ugnen i ca 20-25 minuter.
Serveras med ProPud Vanilla (Använder alltså inte detta i själva pajen)

NJUT!

/M.

onsdag 26 april 2017

Tävlingsdieten avslutad - Vad händer nu?

Jag vet inte var jag ska börja. Jag känner bara tomhet just nu. Men som några av er kanske har läst på sociala medier så har jag valt att avsluta min tävlingsdiet med endast 7 veckor kvar. Anledningen är att jag har blivit sjuk - igen... Jag sa vid förra sjukdomsperioden att om detta sker igen så tror jag inte att det finns möjlighet för mig att gå upp på scenen i juni - jag hade rätt. Min kropp ville inte jobba med mig den här gången. De senaste 10 dagarna har vågen nästan bara visat plus. Det har fått mig att börja stressa oroligt mycket, och då börjar kroppen samla vätska. När jag sedan åkte ner till Caroline i måndags så tror jag nog att vi båda insåg att en tävling i juni inte är möjligt. Jag ville nog inte inse det till början. Jag kan ärligt säga att jag bröt ihop, även om vi var överens om att jag inte kommer hinna. Tårarna bara rann och jag visste inte vad jag skulle säga eller vad jag skulle ta mig till. Jag mådde bara skit. Det gör jag idag också.. Jag känner mig så otroligt misslyckad och besviken. Jag fick inte lyckas, inte den här gången heller. Samtidigt så försöker jag intala mig själv att jag blev sjuk och det är inget som jag kan styra över. Jag menar, jag var borta ifrån träningen 2,5 vecka för inte så länge sedan. Om jag då skulle förlora ytterligare 1-2 veckor nu... Ja, ni förstår ju. Men en sak är säker - Jag kommer ALDRIG riskera min hälsa för att kunna gå upp på scenen. Det händer inte.

Jag ligger i sängen just nu och är faktiskt väldigt ledsen. Jag har trillat tillbaka i ett gammalt beteende där jag mår dåligt och tröstar mig med mindre hälsosam mat. Jag har fått ett off season schema som jag borde hålla, men i dagens läge så vet jag inte varför det känns okej att skita i det och äta det ögat vill ha. För det drabbar ju bara mig själv i slutändan. Det är otroligt lätt att säga "det är väl inte så svårt att hålla sig ifrån frestelserna, du har ju varit så duktig så länge nu" men tro mig - det är otroligt svårt. Men jag finner inga ursäkter, för det finns inga. Däremot är jag ärlig och säger att det var lättare att dieta när du hade ditt mål i sikte, än att köra en off season med över 30 veckor kvar till den planerade tävlingen.. 

För det är ju faktiskt så att jag har planerat in en ny tävling. Men både jag och Caroline kände nog att jag måste ge kroppen mer tid än vad den har fått. Som vissa av er sett i tidigare inlägg eller på sociala medier så har jag tappat väldigt mycket på kort tid, vilket har gjort att kroppen inte blivit så tight som den kanske borde. Så för min egen del och för att jag ska kunna visa upp den bästa versionen av mig själv så kan det vara positivt att jag flyttat fram min debut. 
Men jag säger det igen - det känns som ett misslyckande & jag är besviken. Så just nu är det de som tynger mig mest och det som jag måste jobba med för att komma igång med en riktigt bra off season & göra mig själv och min kropp rättvisa. 

Ta hand om varandra!

/M.
 

onsdag 12 april 2017

I sommar går flyttlasset! [JOBB SÖKES I OSLO]

God eftermiddag,

Som några av er kanske har läst på instagram så är det nu bestämt att jag ska flytta, och vart jag ska flytta. Tanken är att jag flyttar till Oslo i sommar/höst. Det här är något som jag velat väldigt länge, men kanske aldrig trott att jag skulle ha modet till att faktiskt göra det.
Det är ett stort steg för mig. Att lämna mitt trygga Anderstorp, mina föräldrar, familj, vänner osv. Men under den här dieten har jag inte bara förändrats utvändigt.. Jag har förändrats så otroligt mycket på insidan. Jag har jobbat extremt mycket med mig själv och känner verkligen att det är dags. Det är dags för mig att stå på egna ben, att starta upp ett nytt liv!
Många av er som läser det här vet om vad jag har gått igenom dom senaste åren. Det ska bli så otroligt skönt att få lämna det bakom sig och bara tänka på sig själv. Det ska bli så ofattligt skönt.
Tanken men flytten är att jag ska starta upp ett helt nytt liv. Ett liv där jag kommer sätta mig själv i fokus. Jag kommer fortsätta min satsning inom bikini fitness, absolut! Jag kommer även att fortsätta vara en del av Team Fitness by Aspen. Inget av det kommer förändras. Men jag behöver kunna leva ett eget och självständigt liv, och träffa nytt folk!

Varför blev det just Oslo? Ja, det är en bra fråga. Det har stått mellan Oslo och Göteborg. Men efter att jag var i Oslo för 2 veckor sedan så förälskade jag mig totalt i staden, och därför blir det Oslo. Jag har delar av släkten i Oslo och känner verkligen att det ska bli kul att få möjligheten att träffa dom lite oftare.

Men som ni vet så kan man inte bara sticka iväg hux flux.. Så nu tänkte jag kolla om det finns någon som vet om något företag i Oslo som söker anställda på heltid, eller någon som är bra på hur man får jobb i Oslo? Jag är tacksam för all hjälp jag kan få. Skicka gärna ett mail till: Malinjjhenaes@gmail.com eller kontakta mig på facebook om ni vet något!

Boende kommer jag försöka fixa så fort jag har hittat ett jobb och vet vad jag har för inkomst.. Men jag tar gärna emot tips på boende också!

/M.